Morgonstund har bråk i mun.

Har precis avslutat ett låååångt samtal med lillgrabben. Jag har två grabbar och en liten tjej. Lillgrabben och minstingen kommer jag att kalla grabbarna, tjejjen blir lilltjejjen eller tösen.

Barnen hade vaknat nån timme innan mig. C (min fästmö och barnens mor) hade vaknat med dom. Jag vaknar av att ljudnivån är allt annat än lika låg som fågelkvitter.

Lillgrabben skrek för full hals, C var i upplösningstillstånd och hade inte långt till tårarna.

Hon bad mig att ta hand om honom, och få honom att lugna ner sig. Till saken bör också nämnas att lillgrabben har en tendens att inte kunna styra sin ilska.
Bråket ledde till ett långt samtal mellan mig och lillgrabben vid köksbordet. Han satt där rastlöst och hade väldigt svårt att sitta still. Fick flera gånger morra till lite lätt för att han skulle sluta pilla på saker omkring honom och försöka fokusera på samtalet vi hade.
Till slut lyckades jag genom att rita en graf i form av ett hus där det fanns en tidslinje och en arglinje att få honom att förstå att han kan inte hålla på att gå i taket hela tiden. Jag fick honom att förstå att man kan bli arg utan att stå och skrika hysteriskt. Man behöver inte slänga sker omkring sig och slå på allt som rör sig.
Så nu när han blir så arg så skall jag säga till honom att han är så arg som uppe i taket så har han lovat att lugna ner sig... håller tummarna för att det skall funka.

Som sist så har inte bilden något med texten att göra utan fungerar mer som ett blickfång.